Om mitt liv. Läs och kommentera, du kanske är med i texten.
Läs du kanske är med i inlägget.
Jag fyller 14år och jag bor på smultron vägen här i Gävle. Med min mamma pappa och min lilla syster, jag har 2 syster döttrar, och jag har 5 syskon. Min store bror Daniel har jag inte träffat på ca 9 år & linda har jag inte träffat på 3 år. Sanna och Billy träffar jag ganska så ofta. Jag har ingen riktig pappa, eller jo. Jag har känt honom sens jag var liten liten . Min så kallade riktiga pappa är ingenting att ha. Han är helt dum i huvudet, och jag vet inte någon han älskar mer än sig själv. Jag tycker det är för jävligt. Skaffar man barn så ska man ju i alla fall älska dom för vilka dom är, spelar ingen roll om dom är tjocka smala fula fina, falska dumma, blyga deppiga, har cancer men nej det spelar verkligen ingen roll. Jag har pratat med honom ca 5 gånger i telefonen, han har aldrig tid att träffa mig. Han kommer inte om vi har bestämt att vi skulle träffas. Åh nej, jag känner mig så hatad utav min egna döda farsa. För mig är han som död, jag kan inte ens beskriva med ett ända snällt ord till honom eller om honom. Jo visst jag skulle vilja träffa honom, men jag vågar inte.
Jag vill inte bli sårad ännu en gång, utav en person som inte älskar någon annan än sig själv. Men jag vill bara säga dig. Jag är så glad över att jag inte blev som du, och att jag inte är som du. Lika fattig lika ful, lika dum, och lika ego. Jo visst jag är jävligt ful, men jag är 100 gånger snyggare än vad du någonsin har varit. Ja jag vet det känns inte bra att sitta & säga så här om sin riktiga far, men jag kan inget annat. Min låtsas farsa Tomas, han är den bästa pappan man kan ha. Visst alla föräldrar är ju stränga men han bryr sig i alla fall om mig, han får mig ofta att bli på bra humör vi gör ofta roliga saker och jag får saker. De är en sån farsa man vill ha, och jag älskar honom för den han är. Och min morsa jo visst vi bråkar en hel del, men det gör väl alla döttrar med sina morsor tänker väl ni. Men vi bråkar varje dag, om en massa små saker & stora saker. Min syster linda vi träffas aldrig och jag saknar henne & hennes små barn. Sanna min syster jag älskar henne så fruktansvärt mycket jag älskar ingen annan mer på denna jord än vad jag älskar henne! Sprit, jo visst det dricker jag lite mer än varje helg nu för tiden. Och jag har precis träffat en underbar kille. Droger är någonting jag aldrig tänker börja med, jag har aldrig gjort & kommer aldrig att göra, och ja det är jag stolt över. Även om mina vänner skrattar åt mig eller säger att jag är feg för att jag inte vill smaka eller börja röka på, så skiter jag it, för om jag skulle vilja bli knarkare så skulle jag redan ha börjat med sån skit. Men nej det har jag inte gjort. Jag är glad över att någon ens älskar mig. Christel, Bara för att vi inte är med varandra nu precis varje dag, så är du fortfarande min allra bästa vän & jag litar på dig upp till tusen. Och försöker du tro någonting annat så vet jag inte vad jag göra. Linda min käraste syster, du är så jävla saknad visst andra gången jag säger det nu. Men vi måste planera någon dag som vi kan ses, vi måste börja ses mycket mycket oftare. Jag vet att du inte kommer läsa detta inlägg men det struntar jag i. Just nu känns det som att tårarna ska börja spruta. Och jag fårstår fortfarande inte varför någon kan älska just mig. Jag känner mig så liten i ett litet litet hörn. Polis anmälnig & soc efter mig, det är ingenting jag vill. Snubben från soc ringer mig varje dag men jag vågar inte svara, jag är alldeles för feg. Robin, du är det bästa som hänt mig, och jag kommer aldrig att lämna dig, asso aldrig. Jag mår så jävla bra när du är i närheten eller när du håller om mig, eller när du ger mig en kram eller kyss. Lämnar du mig nu så vet jag inte om jag ens klarar av livet längre.
Alla som bråkar med mig get a fucking life, och ja jag är inge bra på att besklriva hur jag mår. Men jaja… <3
a
lool
amandah
jadu elin,
verkligen fjortis -.-
<3